Alla sinnesförvirrade pappors dag...

Dagen började strålande med att jag skulle gå ut i köket, det härliga var bara att jag glömde fälla ner armen som jag höll på att klia mig i nacken med så när jag skulle passera dörrposten så slog jag i armbågen, dottern hörde givetvis när jag svor ve och förbannelse över den som byggt dörrposten så smal och påminde glatt sin far om att man faktiskt inte fick säga fan. Efter att ha ätit frukost, sagt farväl till den vackra sambon som skulle åka på möte ett flertal trevliga vänstermänniskor och ett gäng mindre trevliga högermänniskor med slickat hår, satt på en diskmaskin, haft sönder det obligatoriska glaset som alltid går sönder när jag försöker göra en insats i köket, slängt in en liten småsten av ett berg av smutstvätt i tvättmaskin samt gett den minsta dottern lite välling så lekte den äldsta dottern och jag och ett gäng dockor och nallar sagostund, dottern var sagotant och vi andra fick sitta i en ring, denna lek lekte vi för att dottern skulle gå på riktig sagostund på biblioteket senare på dagen. Vi lagade och åt mat lite tidigare denna dag just för komma i tid till sagostunden. Efter maten var det gott om tid så jag satte mig framför datorn tills strax innan det var dax att gå, då ringde telefon och det var Livsklubbens vice ordförande vi pratade en stund sen kom jag på....visst fan vi skulle ju på sagostund, jag som lovat mig själv att vi skulle komma i tid denna gång, på med kläder på ungen snabbt som ögat sen sprang vi till bibblan dit vi kom försent men hon hann iallafall vara med en lite stund.
Medans dottern lyssnade på saga gick jag och glodde lite på böcker på vuxenavdelningen så slog mig plötsligt en tanke om att jag hade glömt något.......PANIK OCH HJÄRTATTACK jag hade glömt lilla dottern hemma jag sprang in till rummet där den äldre dottern satt och lyssnade på saga och sa till henne att pappa måste springa hem för vi har glömt din lillasyster hemma, sagotanten log och sa att hon skulle ta hand om dottern så länge.
Jag sprang som en gassel fast lite osmidigare genom centrala delarna av förorten och hem.
Väl hemma låg dottern och sov lyckligt ovetande om att hennes gravt senila farsa hade varit borta.
Jag stoppade barnet sovandes i barnvagnen och gick tillbaka till bibblan, självklart glömde jag för andra gången denna dag böckerna som jag skulle lämna tillbaka.
På bibblan hade allt iallafall gått bra så slutet gott.
Jag kom faktiskt ihåg att det var alla hjärtans dag och köpte en blomma till sambon, senare vågade jag också berätta att jag hade glömt vårat barn men sambon är rätt så van vid att leva ihop med mig så jag fick bara lite spö men det var välförtjänt.